04:37 och däromkring är klockslaget då Alfons inre väckarklocka har börjat ringa på sista tiden. Tidigare var det mer åt 06:44 hållet. Jag måste säga att har en stark preferens för det senare. Skulle jag få önska mig valfri alarminställning skulle det vara sisådär 09:17. Undrar om det är våren och ljuset som spelar spratt i den lilla kroppens mat- och sovklocka?
Annars är det ju häpnadsväckande hur lite sömn man faktiskt går runt på. Och avbruten är den också. Tre timmar i stöten. Ibland två. Nån gång har väl rekord slagits med närmare fem. Då fick jag tänka en lång lång stund för att försöka dra mig till minnes ett nattligt blöjbyte eller var det möjligtvis en amning jag hade förträngt? Men icket, barnet hade verkligen sovit fem timmar i sträck.
Idag strålar solen och föräldragruppen börjar. Hurra för lite vuxensamvaro! Om än i gruppterapiform, vilket jag annars skulle fetrata, men nu går det så bra så bra. Jag väntar nu på att A ska sluta jämra sig och somna in ordentligt så att jag kan gå och duscha mig till ett mer presentabelt skick. Det känns lite som man borde ta på sig festkläder evenemanget till ära, men det kanske är att ta i. Mötet är på eftermiddagen, mellan 13 och 15. Annars brukar såna typer av sammankomster ofta vara på förmiddagar. Man undrar ju om det var så först men dom fick lägga om för att ingen tog sig dit. Våra förmiddagar är oftast väldigt ostrukturerade. Man vet aldrig om A tänker vara pigg eller sovtrött och när och om jag i så fall kan duscha. Om jag har planerat en promenad under dagen kan det vara så att vi kommer iväg på den först runt 14-tiden.
Duschen jag nu ska ägna mig åt trodde jag att jag skulle kunna ta redan för en timme sen men då hade A andra planer. Så sen dess har jag gått runt lite halvklädd och är nu lite halvfrusen. Nu ska jag göra ett nytt försök.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar