tisdag 1 februari 2011

Uppdrag granskning var är du?

Nu när jag har en egen spädgris så börjas det funderas på hur motsvarande situation fungerade när jag själv var liten och späd. Då konsulterar jag min mor. Och häpnar, baxnar, chockeras och vill ringa Janne Josefsson för ett granskande tv-inslag om dåtidens påbud.

Jag pratar om fyratimmarsregeln. Denna systematiska misshandel av spädbarn som försiggick i det här landet i decennier. Det var totaltabu att amma sitt barn oftare än var fjärde timme. Numera förespråkas fri amning och jag ammar mitt barn kanske fyra gånger per timme eller mer när det är som missnöjdast. Bröstmjölk passerar magen på 12 minuter. Jag kan inte ens föreställa mig hur vi led, alla inblandade, barn och föräldrar. Det var på 70-talet det också pratades om Biafrabarn och svält i Afrika men jag är tämligen säker på att vi svenska barn svalt i nästan lika stor omfattning. Afrikanska barn brukar bäras närmast kroppen och ammas vid behov. Var kom den ifrån denna fullständigt bisarra idé om att ett spädbarn endast ska äta var fjärde timme?

Mamma och pappa tycker det är konstigt att Alfons nästan inte skriker alls. Deras egen tid som småbarnsföräldrar bestod ju av ett gastande i timmar i sträck. Mamma berättar att hon körde runt runt med barnvagnen inomhus för att lugna mig och min bror och körde hårt över trösklarna för att det skulle gunga ordentligt så vi somnade. Hon tror också hela tiden att Alfons har ont i magen. Det var väl det som sades vara orsaken till barns skrikande på den tiden, att vi hade magknip. Att vi kanske var utsvultna var det ingen som nämnde eller ens tänkte på. Mamma tog fram min vikttabell som hon sparat från mina BVC-besök och det är skrämmande siffror. På samma tid som Alfons nu har gått upp 500 gram hade jag ökat med endast 100 gram.

Spädbarn fick heller inte vara lösa i magen. (???)  Då fick man gå till distriktssköterskan och få droppar. Det var ju ett mirakel att vi alls bajsade med tanke på den ringa mängd föda vi fick i oss. Efter 1-2 månader fick jag börja äta mjölkersättning på flaska, precis som många andra. Amningen fungerade inte. No shit, vem lyckas få igång en rimlig mjölkproduktion med amning med fyra timmars mellanrum från dag ett? Hur tänkte dom? Var det nåt civilisationsideal som tog överhanden, typ "Vi i västerlandet ska inte amma hej vilt som dom i Afrika utan här råder den heliga klockan och med den kan vi kontrollera allehanda biologiska processer"?

Jag har blivit så upprörd av denna för mig nya insikt och tycker det är en skandal i klass med behandlingen av psykiskt sjuka patienter på historiens mentalsjukhus, katolska kyrkans övergrepp på barn etc och jag tycker alla som drabbats av fyratimmarsregeln förtjänar en offentlig ursäkt av dåtidens motsvarighet till folkhälsominister, påven eller annan högt uppsatt person som kan få bära hundhuvudet en liten stund.

Nu ska jag amma.

2 kommentarer:

  1. Håller helt med dig!!!
    Bra tankar och fiffigt nedskrivet!

    Jag ammar fortfarande och har ammat helt fritt och i massor från dag ett.

    /PPD

    SvaraRadera
  2. Ja det är verkligen ett heltidsjobb märker man när man är mitt uppe i det. Just därför, när man verkligen SER och känner vilket behov dom har av att suga av olika anledningar, känns det så fruktansvärt hemskt att tusentals förtvivlade spädbarn fått ligga och skrika i timmar...

    Kram till dig!

    SvaraRadera