Detta är vad som återstår efter gårdagskvällens frosseri... Det som saknas på bilden och som redan är i omlopp i min kropp är en sån där sprillans god chokladkaka med salmiakfyllning. Den heter nåt på finska och omslaget är i nåt svart/vitrutigt mönster. Den gick åt först. Innan det här hade jag gått 5 km spåret med min vän E så det kändes inte helt förkastligt att sätta i sig nåt extra. E berättade dessutom att hon är gravid i vecka 6!! Heja heja!! Jag blev superglad, hon fick missfall för några månader sedan så nu håller jag alla tummar att det ska gå vägen den här gången!! Om allt går väl får hon bebis i början av juli vilket innebär att vi får nästan ett halvårs föräldraledigt TILLSAMMANS. Sweet bliss!
Min bebis är så himla sugen på choklad nuförtiden. Därav gårdagens dödssynd. Bland andra. Men den ska ju gå upp 27 gram i veckan ett tag framöver, så lite extra energi behövs nog. Eller var det 27 gram om dagen??? Jag bör kanske äta lite mer choklad....! :)
Jag mår inte hyvens på förmiddagarna. Jag har aldrig svimmat i hela mitt liv men i förmiddags var det nära. I slutet av dagens första hundpromenad blev det mjölksyra i benen och lite yrsligt och illamående, märktes att syret höll på att ta slut. Masade mig ända till min port och fick hänga mig över trappräcket längst ner i porten och andas många djupa andetag med huvudet lågt. Tog sedan itu med trapporna och tog mig ända till min hall där jag blev halvliggandes ett tag. Sedan badrummet med de sedvanliga tarmproblemen i kombination med djupandning för att inte svimma. Jag medicinerar mot högt blodtryck sedan innan jag blev gravid och har fortsatt med det under graviditeten fast har bytt till ett annat preparat. Men tydligen gör progesteronet när man är gravid att motståndet i kärlen minskar så blodtrycket sänks och ovanpå det äter jag dessutom mina blodtryckssänkande. På morgonen just efter jag har medicinerat så känns det som det blir på tok för lågt. Men enligt min läkare ligger jag normalt i tryck och ska inte sänka medicindosen utan lägga mig och vila när jag blir yr. TUR att jag inte har ett jobb då! Men synd att min hund måste gå ut och att det är så obekvämt att lägga sig och vila på regnvåt asfalt.
Besiktning ja, först var det bilen och jag erövrade några fler vuxenpoäng, första gången på bilbesiktningen med egen bil i eget namn! Dessutom är det ju en KOMBI som sedan första dagen i min ägo har fått mig att känna mig som om jag har lånat mina föräldrars bil. Det blev lite bättre när jag möblerade kombiutrymmet med en gedigen krocksäker hundbur, då hade jag ialla fall en ursäkt att omge mig med en så stor bil, och ännu bättre lär det väl bli med en bilbarnstol i framsätet.
Läckage i avgassystemet löd i alla fall domen. Bör åtgärdas men behöver inte komma på ombesiktning. Det viktigaste verkade vara att man hade med sig en varningstriangel. Det hade jag hört talas om så det hade jag faktiskt införskaffat dagen till ära.
Sen var det dags för ultraljud på specialistmödravården där jag får gå och titta till mig med jämna mellanrum för att jag står på blodtrycksmedicin. Idag var det mätning av blodflödet i navelsträngen. Det var helt normalt. Undrade också om dom kunde se vad det var för kön på bebis, har inte velat veta förut men nu har jag börjat vilja veta vilket namn jag ska ställa in mig på. Jag hade ett så himla bra flicknamn som jag älskar men det får nu läggas på hyllan för det visade ju sig vara en ALFONS som ligger därinne! :) "Jaha, här ser jag en pung och där ser det ut som en snopp" sa barnmorskan lite barskt. Jag hade tänkt mig hon kunde säga typ att det ser ut att vara en liten pojke, men icke sa nicke, hon körde genitaliejargongen.
Så nu ska jag tjacka Alfons Åberg kläder, såna där det står tryckt Alfons över hela magen :) Annars blir det mycket färger, barn ska ha färgglada kläder tycker jag och jag har inget till övers för "tjejkläder" respektive "killkläder". Tragiskt med könsstereotyper applicerade på en nyfödd! Och apfult med bejbirosa och spets och sorgligt att kläder som uppges vara avsedda för pojkar ska vara i begravningsfärger. Barn tycker ju om färger för guds skull!
För övrigt var det lite svårt att se bebis bra på ultraljudet, den har börjat ligga så ihopvikt. För att få plats så klart. Innan har den liksom legat mer raklång och sett ut som ett helt barn, nu var det mer spridda klumpar varav jag kunde identifiera vissa. Nästa koll är i vecka 33, dvs om fem veckor, då ska bebis mätas och kolla så den har vuxit till sig normalt, blodmediciner till trots.
Jag har tvättid nu, fixar och mailar lite och imorgon ska jag på möte på förmiddagen och sedan kommer mamma och bor hos mig i ett dygn. Myspys. Synd att frysen är trasig, annars hade hon säkert fyllt på den ;) Ute är regn, rusk, mörker och blåst. Fram till jul kan jag stå ut med det och tycka att det är stundom mysigt. 1 januari har jag fått nog, alltid.
Vuxenbilen i vintras, ganska smutsig men ändå fin!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar