Jättemage = jättebarn?

Inledde dagen med besök på mvc. Dagens vikt 68,7 kg. Jag tycker det är extremt fascinerande. Sen mätte barnmorskan magen. SF-måttet. I vecka 25 var det 26 cm. Nu i vecka 28+5 låg det på 31 cm. Hon mätte flera gånger och trodde inte sina ögon. Frågade om jag kände mig annorlunda eller tyckte att magen hade växt plötsligt. Men det tycker jag väl inte, mer än att det börjar bli jobbigare att vara gravid, men det är det väl i tredje trimestern?? Så nu ska jag få komma tillbaks igen redan nästa vecka och mäta mig igen. Är jag fortfarande enorm skickar hon mig på extra ultraljud. För stor fostervattensmängd?

Min teori är att eftersom jag bara är 157 cm lång så har ju magen inte riktigt nån annanstans att ta vägen än att bukta sig utåt. Den får ju liksom inte plats att växa uppåt längs med kroppen om ni förstår vad jag menar, för kroppen är ju så kort :) Så då får den vackert bulla sig utåt och då blir ju också centimeterantalet högre när man mäter med måttband. Eller så beror det på att barnets pappa är 198 cm lång och att det kanske förutom allt annat även var ett fysiologiskt misstag att avla på oss två i kombination. Jag menar, jag jobbar med djur, alla fattar att det är en dålig idé att para en chihuahua med en grand danois...

Magen för dagen. Vecka 28+5 SF mått 31 cm...

Har också varit på bio ikväll, "Hämnden", dansk-svensk med bland annat Mikael Persbrandt. Den var bra! Sån film som jag gillar som om det inte hade varit så kända skådisar med skulle ha gått på en smalare bio. Psykologiskt jobbig men intressant med många bottnar. Var bara extremt jobbigt att sitta dubbelvikt i en biofåtölj i två timmar. Man får tänka om lite kring sin omvärld numera, ett nyttigt perspektiv. Det är som att ha nåt slags handikapp, plötsligt är det tydligen inte ens säkert att man klarar av att gå på bio. Eller ens ta på sig skorna för den delen. Man blir lite mer ödmjuk och får provsmaka lite av vad det kanske skulle innebära att vara fysiskt rörelsehindrad.

Nu ska jag nog surfa lite SF-mått och se om jag ska känna mig mer normal eller ännu mer onormal. Vad tror ni??