Får väl i rent dokumentärt syfte smälla till med en bild innan vecka 36 är alldeles till ända. Den är från i morse så ingen julmat har hunnit expandera kaggen ytterligare. Det är jobbigt att vara tjocksmock, men faktiskt inte SÅ hysteriskt jobbigt ännu. Jag antar att jag har haft en himla tur.
Men jag längtar efter att kunna ligga på mage. Och sitta bekvämt utan att det bränner i magmusklerna och utan att bli andfådd. Längtar efter min varma vinterjacka, har just nu en fodrad skaljacka i mammamodell som inte har så mycket att sätta emot när det är 22 vintergrader. Jag längtar efter att kunna böja mig obehindrat och kunna knyta skorna utan att nästan börja gråta. Jag känner mig i alla fall väldigt motiverad att aldrig konstant gå runt med 15 kilos övervikt när jag inte måste, för vilket otroligt merarbete och vilken oerhörd fysisk påfrestning helt i onödan! Nu återstår bara att se hur kroppen själv vill vara efteråt, efter genomgången pärs :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar