A:s magdemoner från i vintras har också återvänt. Dom kom smygande någon gång igår och idag har dom tagit honom i besittning alldeles. Han har knappt fått ro på hela dagen utan skriker, gnäller, gnyr, jämrar sig, krampar ihop sin lilla kropp och spänner sedan ut sig bakåt som en sprättbåge. Vill inte amma, bara skrika. Stackars stackars.
Nu verkar han äntligen ha somnat ordentligt, jag var nyss och kollade och plockade upp nappen som hade trillat ur. Det är ett bra tecken på djupsömn. Nappen luktade lite disktrasa, så som det brukar lukta i hans mun. En detalj endast en mor kan älska :)
Hoppas retroepoken är över mycket snart...
Jag saknar honom när han sover.
Visst är det märkligt och härligt att sakna dem för att de sover.
SvaraRaderaHoppas magen blir bra riktigt snart.
Söta Alfons! Stackars liten mage. Hoppas han blir bra snart.
SvaraRadera