Äntligen själv här hemma. Fredagkväll. Sugen på choklad men inget finns hemma. Jag överväger att ta en gammal torr muffins till heders men avstår. Firar med att ta två Panodil mot huvudvärken och badar Alfons i baljan. Han gillar det. En minut efter badet firar han med att kaskadkräkas på den nypåtagna pyjamasen. Och på soffan. Och på min kofta. Jag får akuttorka med den bästa enda bomullsfilten från Alfons Åberg som ligger närmast. Tar av pyjamas på skötbordet. Tar av blöjan. När allt är avklätt firar Alfons igen genom att sprutbajsa sitt gula vattniga bajs rakt ut på mig och på golvet SAMTIDIGT som han kissar OCH kräks igen. Det är som ett skämt.
Ny pyjamas, ny mjölk i magen. Han somnar i soffan, jag hinner kila nerför trappan och vittja postfacket för första gången på några dagar. Där finns ett tjockt kuvert, ett brunt. Jag känner igen stilen lite, och det bruna kuvertet sticker ut för de flesta kuvert nuförtiden är vita.
Glad springer jag upp igen. Börjar pilla upp kuvertet redan i trappan. Alfons sover bort ögonblicket fast hans namn står på kuvertet. Inuti finns två små paket och ett kort. Åååå vad fint, jag blir glad utan att ens ha öppnat paketen! Tar av det fina pappret och finner en vacker bomullsfilt (observera att den enda befintliga bomullsfilten just blev kräktorkare) och en chokladkaka. Två föremål kunde inte ha kommit mer passande denna fredagkväll. Så fin omtanke om både Alfons och hans mamma!
tackTACKtack! Du vet vem du är.... :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar