Lite om vädret och världsläget

Nu är det tö och takdropp och enligt min smak en förändring av klimatet i helt rätt riktning. Det känns som att hoppet har återvänt och jag kan vistas ute utan att riskera livet och köldskador. Det går att strosa behagligt och dra djupa andetag av sval luft och till och med gå utan mössa. Jag har inte varit ute utan mössa på månader! Det känns också som en befrielse om de milda vindarna skulle hålla i sig eftersom det i den här temperaturen faktiskt skulle vara möjligt att lufta både en hund och ett spädbarn samtidigt.

En biverkan av töandet är ett svårbemästrat väglag.  Bilvägar, gångvägar och trottoarer är täckta av bucklig is med vatten på som kan vara en oövervinnlig dödsfälla OM man inte som jag har fenomenala dubbar på skorna! Nytt trix för vintern och nåt jag verkligen rekommenderar. Sportiga är dom också och snäppet hippare än pensionärsvarianten inbillar jag mig. Utan dessa på skorna hade jag varit dödens lammunge redan nån gång under gårdagen. Jag är en snubbelfia. Nu tar jag mig fram som en liten bandvagn, med stadiga steg raskar jag över isen utan problem trots livslysten draghund i andra änden av kopplet. Skaffa dubbar, bästa investeringen om man ska sätta foten utanför dörren i vinterväglag, finns på en sportaffär nära dig.

 Bästa investeringen på länge

Efter att i fredags både ha kopplat ur airbagen ur bilen för dyra slantar och hyrt en bilbarnstol på sjukhuset så tror jag nu att allt fix ska vara fixat. Jag är i alla fall inte sugen på att fixa mer. Jag är sugen på att kolla på film och äta choklad. Jag känner inget behov av att "boa". Var lite inspirerad för tre månader sedan när jag blev arbetslös och satte igång med olika projekt med liv och lust. Nu känns det som min föräldraledighet borde vara slut snart och det snart är läge att gå tillbaks till jobbet. Jag är nog en smula uttråkad, ostimulerad och det här med väntans tider börjar kännas lite uttjatat nu. Jag tvivlar på att det nånsin kommer hända nåt annat än det här. Därför skulle jag vilja jobba istället.

Nu är det bara tid att tänka och våndas. Jag är åter inne i fasen där jag känner mig som en fullständig idiot som har fattat helt fel beslut och på så sätt förstört mitt liv. Så otroligt klantigt och värdelöst att jag hamnade här. Så känns det nu. Så nu får den gärna titta ut och vara så där VÄRD ALLT så jag får känna på den känslan ett tag också. Det skulle jag behöva.