Jodå, i morse när jag gjorde min morgontoalett fanns det små blodiga slemmiga stänk i toalettstolen. Och vattnig gulbrun flytning. Inte som jag hade tänkt mig en slempropp precis. Tänkte INTE noja loss och ringa förlossningen och fråga grejer. Jag tänkte äta frukost och gå promenad och låta dagen ha sin gång. Men så tänkte jag på allt det där med fostervatten och bajs i det och så vidare. Så jag tog mig samman och ringde.
Blodslemmet kan vara slemproppsbitar tyckte hon mycket riktigt, men tyckte också det skulle kollas upp så att det gulbruna vattniga inte var läckande fostervatten. Så jag fick tid för koll på specialistmödravården kl 10:20. Det är ju bra med koll, men varför känner man sig så generad?? Känner mig som en oerfaren hypokondriker som upptar tid för bättre behövande.
Men nu har jag haft trosskydd på mig nån timme och det kommer faktiskt nån brunaktig flytning....
(Sorry about specifika detaljer, hoppas ingen blivit alltför illamående)
Haha dock nödvändigt med utförliga beskrivningar eftersom färgen kan vara avgörande. Bra med koll! Och jag vet precis hur du känner i din genering. Lite som att jag inte är vuxen nog för det här och så situationen ovanpå det. Genant liksom.
SvaraRaderaLycka till nu, jag håller tummarna!
(Och herregud vad är det med mig som blir mer nervös nu när jag hör dig gå igenom det här än när jag själv var där.)
Haha, mysigt att du bekymrar dig för mig tycker jag :)
SvaraRaderaJa, man känner sig inte så kaxig där på specialistmödravården. Inte som nån specialistmoder precis. Och när man dessutom ska klä av sig på underkroppen inför två främlingar och visa dom sitt slaskiga trosskydd? Då får man dessutom lämna sin kropp en stund för att mäkta med den psykiska överbelastningen.
Tack för tummarna!
Spännande!
SvaraRaderaHar ju inte följt dig så länge, men känner mig väldigt engagerad :)
Snart är det dax!!!!