Inte så produktiv dag

Jag känner mig tung och oföretagsam. Har administrerat lite dataledes, det är en sån otrolig apparat att styra med bara för att man plötsligt råkar ha inget jobb. Måste kollas, fixas, mailas, grubblas, letas, skickas och så vidare! Om jag har tur så har jag fattat mina a-kassetabeller fel och får typ 3000:- mer i månaden än jag hade ställt in mig på. Det hade ju varit ett mycket välkommet missförstånd. Och att ha ett jobb hade känts som rena avkopplingen...

Har även bokat tid med budgetrådgivare på kommunens budgetrådgivning i nästa vecka! Åh vad jag gillar att göra grejer nu så det känns om om jag styr upp saker och ting! Inget får strula, nu ska det minsann redas ut och grejas till punkt och pricka. Ingvor heter hon jag ska träffa, det låter förtroendeingivande tycker jag. Jag vill att hon ska se till så jag går plus varje månad och ge mig en solsemester på slutet som dom i Lyxfällan. Go Ingvor!

Kallt ute och jag sköt upp långa hundpromenaden till middagsdags men solen sprutade ju ner från himlen och det var riktigt VARMT när den gassade mitt på dan. Blev svettigt med mössa, vantar, storjacka och den lille kaminen i magen och när jag kom hem satte jag mig ute i solen igen med en flarra mineralvatten och en bok. Det kan vara bra med höstsol!

Jag funderar också på hur mycket bebis behöver sin pappa. Eftersom han är just den han är. Trasig och lite ansvarslös och omdömeslös och med inte så lika värderingar som bebisens mamma.... Så klart behöver bebis flera trygga vuxna människor, och det finns att tillgå, men jag vet inte om han är en av dom. Så svåra tankar. På ett sätt vill jag att dom ska få ett starkt band, att bebis vet att pappa älskar den. På ett annat sätt är pappa oberäknelig och det hela kan bli en komplicerad relation som kanske ger mer oro än trygghet. Vet inte om jag ska pusha in pappa eller pusha ut honom alldeles...
Vore så sorgligt att behöva säga till ett barn som frågar efter sin pappa att "pappa ville inte ha med dig att göra". Samtidigt känns till exempel tanken på att han skulle ha ensamt ansvar för bebis utan mig inte förtroendeingivande. Vill inte lämna bort bebis till honom. Umgänge helt klart, om det blir så att han vill, men delad vårdnad vet jag inte.

På onsdag är det visning på mormor och morfars hus i Skåne där jag tillbringat alla barndomssomrar men som nu ska säljas. Det är mycket sorgligt. Men det har också varit sorgligt att komma dit och se hur det har förfallit mer och mer för varje år när det har stått alldeles tomt merparten av året. Uppbrott är alltid hårda, men ofta kan de leda en vidare till något annat, framåt där man inte hade kunnat hamna om man inte hade gått igenom det svåra.

Äpplen i mormor och morfars trädgård i oktober