Kick ass kiddo

Vad gör den nu??? Den är galen och liksom skumpar runt därinne fast jag ligger helt stilla. Är det den omtalade hickan månntro?? Dunsduns. Men mycket bra att den kör ett pass, den har varit rätt stillsam hela eftermiddagen, så att jag blev fundersam ett tag faktiskt. Jag har hittat en finfin ensam mamma blogg som jag ligger och läser. Måste gå igenom alla inlägg ända sen början så det tar tid men jag blir euforisk av igenkänning och av sympati! Alla funderingar som är så söta och tankar om egen galenskap och dålig ekonomi och längtan och jävlar anamma. Jag tycker om! You go girl! Om fler vill läsa finns den här...

Jag känner mig också mer fylld av nujävlaranda än nånsin tidigare. Det måste gå nu, inget får stoppa mig. Inte ekonomin som i nuläget inte ens försörjer mig själv. Inga dåliga attityder från omgivningen, inte mina egna farhågor och tveksamheter. jag får lösa det, ett steg i taget och det kommer gå bra, jag vet det.

Fann en bild på första bebiskläderna jag handlade. Det var tidigt, i juni, och inte långt efter att jag hade gjort det positiva graviditetstestet. Inget syntes på mig och jag hade inte varit på inskrivning på mvc och jag kände att jag var tvungen att GÖRA något för att det hela skulle bli mer verkligt. Så då blev det en body och ett par finfina byxor att känna på och titta på. Det var konstigt att handla det minns jag. Och kassörskan frågade vem det var till, för hon är min kompis svägerska och jag var tvungen att säga till HENNE först av alla att det var till MIN bebis! Jag skämdes som för att köpa bindor själv första gången när man är 12 år eller köpa kondomer eller nåt. Kände mig löjlig som handlade barnkläder och trodde att JAG skulle bli mamma. I nuläget känns det mer legitimt att strosa runt på barnavdelningen. (Som för övrigt för det mesta är sjukt könssterotypiserad, men det får jag väl återkomma till senare.)

Nu gör jag té och känner lite på karate kid därinne.

Första outfiten