Bra med att samsova: jag sover och barnet sover. Dåligt med att samsova: att man inte får lika många poäng i tävlingen få-ditt-barn-att-bli-en-självständig-och-oberoende-individ-helst-inom-en-timme-efter-förlossningen.
Det är lätt att få för sig att i ett lyckat barnahavande sover barnet hela nätter i egen säng i eget rum. Om man läser och lyssnar på dom som av nån anledning har behov av att skrika allra högst i frågan.
Om man slutar med det och istället lyssnar på sig själv och sitt barn så är samsov en av dom stora världsreligionerna och den enda sanna vägen att vandra.
Amen
SvaraRaderaVar och en blir salig på sin tro!
SvaraRaderaHaha jag gillar den här sakrala stämningen som uppstod :)
SvaraRaderaÅh ja! Halleluja! Samsovning is the shit.
SvaraRaderaSom sagt, var och en blir salig på sin egen tro. Och alla barn - och mammor - är olika. För oss är egen säng i samma rum da shit. Får nästan lite hallelujastämning här hemma när jag tänker på det ;-)
SvaraRaderaHell yeah!
SvaraRaderaSara, jag är med dig. Ska vi bilda kyrka?
SvaraRaderaMamma Vilja, oh yes! Church of the Sacred Bed!
SvaraRaderaChurch of the Sacred Bed it is!
SvaraRaderaI det här hemmet håller vi med dig/er! Det finns inget annat här, ibland är det till och med så att om jag går upp efter att hon somnat så vaknar hon. Behovet av närhet är här outtömligt. / PPD
SvaraRaderaHallå ni nyblivna sektmedlemmar :) Innan det blir för polariserat här så vill jag bara inflika att jag ofta blir kategorisk och okritiskt kärleksbombande när jag kommit på något som är bra. Precis som jag blir ilsken och svartvit när jag tycker nåt är dåligt. Och så överdriver jag dessa känslouttryck för att sådan är min jargong och humor.
SvaraRaderaJag har i princip inget EMOT att ongar sover i sin egen säng så klart! Det är ju superduper om dom är nöjda och fridfulla med det. Jag är bara emot att man TILL VARJE PRIS ska ha sitt barn sovande i egen säng när den helt uppenbart längtar närhet.
Jag har haft ett par fantastiska nätter nu runt jul och nyår när jag lyft över Alfons till min säng första gången han vaknar. Efter det har vi båda sovit helt hysteriskt bra och fridfullt och oavbrutet i cirka 6 timmar. För mig är detta världsrekord och jag känner mig nyfödd rakt in i samsovningsparadiset.
Nu är det slut med att stå böjd över As säng mitt i natta.