söndag 30 oktober 2011

Slutet på en epok

Jag tror jag har slutat amma. Helt. Jag vet inte riktigt hur det gick till för det var inget aktivt beslut och jag trodde verkligen jag skulle vara en sån som skulle amma länge länge.

Men han ville inte längre. Det började med att han inte ville amma alls dagtid, men lite på kvällen när han skulle sova och så lite när han var orolig på natten. Kanske en månad ammade han bara kvällstid, och då kändes det inte som han gjorde det som en måltid utan bara som en mysig ritual inför natten. Men för ungefär en vecka sedan började han vägra också kvällsamningen. Han bara puffade bort mig och snodde runt. Så nu har vi inte ammat alls på fem dagar. Jag antar att man har slutat amma då.

Det känns lite konstigt. Att  tänka att han aldrig mer ska amma. Lite tomt men också skönt. Mer skönt än tomt. Och det är skönt att det liksom bara hände och att han valde det själv.

Han blir större nu och jag gillar det. Om jag ska få något mer barn kan jag gärna ta ett som är 6 månader direkt. Det där första halvåret var för vår del mest tungt. Alfons gillade verkligen inte att vara sådär liten och hjälplös och det lät han mig veta med besked.

Nu undrar jag lite praktiskt; vad händer med mjölkproduktionen nu? Vad händer med kvarvarande mjölk? Kommer den stå och surna?

5 kommentarer:

  1. Det kan finnas mjölk kvar i flera månader, eller till och med år, även om det såklart inte är några mängder som produceras när det inte längre finns någon efterfrågan. Sur blir den dock inte.

    SvaraRadera
  2. Det är superspännande tycker jag. Jag skulle gilla att ha mjölk till hands jämt.

    SvaraRadera
  3. Perfekt när de där minitetrorna med kaffemjölk är slut t.ex.

    SvaraRadera
  4. Ja verkligen! Och bröstmjölk som är så HIMLA nyttigt och bra att ha i näsan och på sår och i rumpan och GUD vet var. Man skulle starta en kollektion av exklusiva hudvårdsprodukter och bli rich and famous.

    SvaraRadera