En stor premiär

Första vab-dagen. Ongen har haft feber hela helgen. Som mest 39,5. Som minst idag med 38,0 och ett helt okej allmäntillstånd. Han var nog lite sjuk redan natten till lördag då han sov väldigt oroligt. Men det är ju nästan mer regel än undantag så jag reflekterade inte särskilt över det utan åkte till gamla staden för att träffa saknade vänner. Under dagen blev han mer och mer gnällig och jag blev irriterad och tyckte han skulle skärpa sig. Sen somnade han plötsligt tvärt redan klockan 18, så det var bara att packa in oss i bilen och åka hem till oss.

När vi var bara hundra meter från huset vaknade han och skrek och kastade sig i panik i bilstolen. En sekund senare kom spyan. Den största jag nånsin sett lämna en så liten person. Oj vad ledsen han var och vad synd jag tyckte om honom och vad dåligt samvete jag fick! Och vad hysteriskt krångligt det var att asa in en totalt nerkräkt ledsen och febrig liten människa och försöka torka, byta, tvätta, skölja upp kläder och trösta. Och så låg en liter kräk kvar ute i bilstolen.

Som en ängel sänd från ovan ringde min bror helt oförhappandes på dörren och plötsligt såg det mesta lite ljusare ut. Jag kunde trösta och han tog sig an bilstolen. Sen fick han trösta medan jag sköljde upp kläder och sen kunde vi med gemensamma krafter masa oss ner i källaren och fylla en tvättmaskin. Jag hade lyckats med kanske hälften av det om han inte hade kommit.

Jag hade fått för mig att det skulle vara mysigt att vabba. Men det kändes tråkigt och lite stressande. Ett exempel på hur störd min chef är: när jag ringde imorse och sa att Alfons kräkts och hade feber och att jag inte kom idag sa hon bara missnöjt: "jaja det får gå". Man säger väl typ: "åh vad synd, hoppas han kryar på sig"? Eller nåt! Åtminstone gör en normal människa det. Men så klart var det henne det var jobbigast för i det läget.

Imorgon tänkte jag iallafall anmäla mig för tjänstgöring igen. Hon kommer inte säga hej och hon kommer inte fråga hur det är med Alfons. Såna överdrivna trevligheter ligger helt enkelt inte för henne. Vad är det för fel på folk?