Nån var visst för trött för att delta i babyrytmiken idag. Och det var inte jag. Så vi visade ut oss själva och här sitter jag i trappan och fryser igen eftersom den ovillige sång- och dansmannen precis som väntat tuppade av i vagnen på hemväg. Nästa ställe vi ska bo på får med fördel vara ett utan trappor. Och så får jag väl bearbeta min markplansfobi där och då. Jag skulle leva ett hemmaliv på helspänn om jag bodde på markplan. Att någon kan stå utanför fönstret och se mig utan att jag vet om det - stort minus.
Eftersom rytmen saknades idag gick vi istället och handlade glögg och möglig ost och bröd och pepparkakor till kvällens gäst. När glöggen står framme i affären måste det väl vara okej att börja missbruka den? Jultillbehör så som julfika, juleljus och julesånger är faktiskt ett måste för att hålla humöret uppe när det är så himla fult ute som det är nu. Jag har ett kluvet förhållande till julesnön. Jag gillar den inte men i år vill jag att Alfons ska få prova sin nya pulka. Så bring it on då, en lagom dos.
Nu har jag slut på svammel och fryser dessutom om fingrarna. Så over and out från trapphuset på min gata i stan.
Alternativet är ju annars hiss ;)
SvaraRaderaDet är sant, det hade jag faktiskt inte ens tänkt på. Sån lyx, att leva med hiss.
SvaraRaderaMen det som vore snajsigt skulle vara att ha tillgång till den där uteplatsen. Öppna dörren och släppa ut barnet på lite vädring. Nära till det där, utan omak. Då är det nästan markplan som krävs.